Heligheter

Det här är en brödpensel. Om jag minns rätt så är den köpt i en fyndbutik som fanns i källaren på textilmuséet i Borås. Där som även H&M hade sin första fyndbutik... say no more.
Den här köptes 1986 och har alltså trettioen år på nacken ungefär. Den har funnits med på följande adresser: Bergsätergatan 36, Sparrfeltsgatan 362 (var ju hemma en sväng emellan), Barnhemsgatan (eller vad hette den? på Sjöbo), Söderkullagatan 61, Wennerbergsgatan 16 (?), Verkmästaregatan 22B, Rågångsvägen i Gävle, tillbaka till Verkmästaregatan 22b, Lindholmsvägen 16, Vallåsgatan whatever i Kinna, Styrfarten 16, Styrfarten 20 och har nu landat i köket på Teatergatan 38. Det utgör alltså 13 ställen. Kanske ytterligare något som jag inte minns.
Den har penslat bullar, lussekatter, julskinkor, borstad mjöl från "Mitt bröd", penslat finska pinnar, finska plattor, kanelkakor, kakformar.
Som framgår tydligt så kan man se att den har varit med ett tag och trots att jag HAR andra brödpenslar så kan jag inte slänga den. Det finns ett fåtal föremål som varit med sedan start och det GÅR INTE ATT SLÄNGA! De är en del av mina barns uppväxt även om de inte fattar det själva. Den är en del av traditioner, födelsedagar och tusentals middagar.
På samma sätt så blev jag vild av fasa när jag såg farmors björntrådsrulle hos Jossan härom dagen. Tänk om hon slänger den! Den måste hit och tillbaka till farmors sylåda, för den trådrullen har både farmor, farfar, mamma, pappa och jag använt. Och tydligen också Jossan eftersom hon snott den. Den där björntråden har gjort svirror (!) i farfars händer och säkert lagat stadiga sömmar i gamla sockor när pappa var barn.
Det är HELIGHETER och måste få sin status upphöjd, för kanske är de enkla föremålen de viktigaste föremålen vi har i livet. Det är sådant som utgör vardagen, vilket i sig utgör själva livet.
Jag säger LEVE björntråd och brödpenslar!